Oönskade känslor som åter kommer tillbaka. Den där meningslösheten som präglat mitt liv fram och tillbaka i år nu.
Känslan när man vaknar varje morgon, vecka efter vecka, utan att vilja stiga upp, utan att kunna somna om, ingen hunger men helt tom magsäck. Alla bordekänslor: borde stiga upp, borde äta frukost, borde plugga, borde umgås med vänner, borde, borde, borde. Men helt lustlös. Vill ingenting. Man känner igen de här känslorna, man kan se det i min kalender som alltid är smetfull med planeringar. Saker jag brukar tycka är roligt, saker jag såg fram emot förut. Dom känns som stora hinder som man bara måste ta sig igenom. Jag brukar tänka att om jag gör tillräckligt många saker som jag brukar tycka om så borde jag kanske få tillbaka lite energi.
Och jag borde ju må bra! Jag har ju fantastiska förutsättningar för att må bra! Fint hem, söt hund, jättebra pojkvän, meningsfull sysselsättning, bra inkomst, många fina vänner, mm.
Och jag skulle ju inte säga att jag mår dåligt. Jag har ju inte ont eller så. Och jag är inte ledsen eller arg eller något. Jag bara ser ingen mening med att göra saker...
1 kommentar:
Så känns det för alla nång gång då och då, som tur är går det över!
Skicka en kommentar