Suck för mig själv igen

Innan någon läser ska ni veta att jag VET att jag inte är fet. Fast jag kan vara nojsig om sådant och känna mig rätt fläskig. Jag brukar säga att det är känslan som är den viktiga. Om jag känner mig fet är jag fet i min värld.
Det är stört hur man känner sig själv.
Jag känner mig fet. När jag ser mig själv i spegeln ser jag fettvalkar på ryggen(min stora mardröm). Den smarta delen av mig hjärna berättar att det är bortgång av ryggmuskler som gör min svank mer framtonad än tidigare, därav "början till hudveck". Jag vet allt sånt härnt. Men endå, ändå slår jag på stort, kör sockerfri och kolhydratssnål dag som avslutas med dödsintervaller i brant backe.
Jag har knappt ätit alls. Levt på fyra ägg, ett äppel, en näve kött från köttsoppa och en fjärdedels korv.
Jag är ju sjuk. Borde sluta leva i perioder...

Reeessuuugen

På de senaste dagarna har jag fått ett stort behov av att fara från Åland. Bort, nästan vartsomhelst. En helg i Stockholm, en vecka i Turkiet, en kryssning till Hesa. Ja, vad som helst. Jag är trött på Åland, vardag, nya människor, festa, röja, ja egentligen hela sommargrejjen. Det blir ju ändå aldrig varmt och riktig sommarfeelis. Jag är sjukt trött nu och ska gå och sova. Bokstäverna fladdrar på dataskärmen just nu...

Störda.Lilla.Människa.

Jag har fel.

Fel i hjärnan.

 Arbetshelg. Och denna existensångest. 

Inte för att jobba, jag älskar mitt jobb. 

Utan ifall jag missar något spännande på krogen.

Ifall det händer något jag inte är med på. 

Att ödet bestämmer att någon annan får den uppmärksamhet jag borde fått. 

Att jag missar min chans till nya val. 

Val till framgång.

Val till lycka.

 Eller någe sånt skit.

Jag orkar inte ha existensångest. 

Jag vill inte vara en av dom där jobbiga människorna som önskar att världen kretsade kring en. 

Jag har stressat tillräckligt länge nu. Nu behöver jag ta ett steg tillbaka och förstå att det är okej att andra människors värld inte kretsar kring mig. Att min egen värld och mitt eget intresse är högst värderat i mitt liv.

Det är konstigt hur det kommer sig att så fort jag blir ensam i mitt liv så är det mindre viktigt. Det är som att jag inte värderar mitt liv, mina intressen och mina rutiner över huvudtaget. Jag måste sluta se ner på det som är jag. Börja se mig själv som en medmänniska istället för ett redskap för andras lycka.

Jag undrar vem jag är. Jag som skriver. Jag som skriver ser ju väldigt objektivt på mig själv. Är jag schizofren(<-myyyycket svårstavat ord) då? Äh jag orkar inte undra mera. Godnatt och skit.

KaxTorsdag

 Igår kväll lagade jag egen potatissallad och Alle och jag grillade lax. Det var supergott! Maaaat

Efter det tog vi hela hundskaran med oss och kikade på fotboll. Det var någon bekant som spelade, annars skulle jag väl sällan varit där. Min hund var ju (såklart) den roligaste hunden med många åsikter om hur tråkigt det är. Jobbiga fanskap....

 "Jag lovar vi klarar att segra tillsammans
som enade samlats och spelet förvandlas
och reglerna passar, då är vi dom samma"

Minisemester på Sottunga

På väg till vad jag trodde var frihet

 Klart de fyrbenta ska vara med. Annars blir det ju ingen semester.
De var smått stressade på båtresan och så fick de
en hundvän som de bara måste spana på.

Bätmän hittade sin plats i motorbåten direkt.
Han passade perfekt där tyckte han.

 Väl framme var det grått och tråkigt väder. Men man får underhålla sig bäst man kan. Bastian och jag myste en stund.

Gråmulet dag två också, sugit...

Living the simple life

 Vi spelade monopol och åt äppelpaj med vaniljvisp.
Vispen jag använde till såsen ser ut att vara en eltandborse-dildo-elvisp-grejja. En mångfunktionär gratisgrejja från ellos.

När Keamarket i Lemland vägrar ha RedBull får man leva på det som finns. Och surprise, det smakade fint

Och äntligen hemresa. Att båten var ca 40minuter för sen och min telefon hade dött och jag var ensam i hamnen var ju inte alls särskillt spännande. Vad skulle jag gjort om den inte kommit? Fyy, gå till Degerby från Överö? I dont think so

Sommardelar

Hur man överlever en jävla värld

Ingen sommar utan Somersby

 Jag har tänkt demonstrera sommaren med lite bilder. Jag har varit riktigt urusel på att blogga för att jag helt enkelt inte haft lust. Men ibland kommer det lite kärlek till er med :)

Barrys fina flickvän

Jag vill ha en egen! Helst två!

Man får sola solarie även på sommaren.
Lillasyster får också sola en sväng om hon är snäll

 Jag har shoppat lite sommar shorts och så måsta jag ju investera i ett par likadana glajjer jag pissade bort i Sälen i vintras.




Jag har tagit ett till hål i örat och bytt till två hängande diamanter, LOVE IT!

 Dix och jag har solat måånga timmar tillsammans på Al(les)tan. Den är awesome. Där kan man grilla också. Och bo i festhelgerna :D

Våra helt egna apor  har fått göra oss sällskap många kvällar.
Fler hinner det bli också

 Mat är bra. Och är det fett och mycket är det ännu bättre. Även om den här smöggetårtan inte var perfekt var den jävligt passlig för mig!
Jag vill ha mera. I födelsedagspresent. Gärna förskott också. GIEF

Utsikt vid ryggsolning <3

Och till sist. Ett par svordommar....