Jag kom just hem från yogan och insåg hur fantastiskt bra det är. Under min timme av brinnande smärta från stela muskler och avslappningsövningar kunde jag samla mina tankar och få ner dem i text. Jag har väntat tre månader för att själv förstå vad som har varit tokigt och försökt att analysera livet med jämna mellanrum. Nu tror jag att jag börjar förstå vad allting handlar om.
Min stora pärs i livet är disciplin och jämvikt. Det finns ingenting här i livet som jag inte går och väger på. Gör jag för mycket? Är det tillräckligt? Är det för lite? Ska jag göra mera? Osv osv. Oftast slutar allting med att jag är missnöjd med min egen insats på ett eller annat sätt. Jag gör scheman, lägger upp regler för mig själv, straffar, ändrar om, tar bort en del saker, kör fullt ös ett tag, släpper taget, gör precis vad som faller mig in ett tag, blir missnöjd, straffar, lägger regler osv. Så går mitt lilla hamsterhjul runt hela tiden. Och med en enorm tidspress. Jag har ingen uppfattning om tid. Jag förväntar mig att tid går mycket långsammare än den gör. Detta leder till att jag ständigt går runt med en alldeles för hör press på mig själv och jag är stressad och missnöjd. Det är ett ohälsosamt mönster skulle jag säga.
Nu på senare tid har jag haft mycket regler kring mat. Det är svårt. Det är jättesvårt att stå och väga var gränsen går mellan nyttigt och svält. Hur mycket äter man av vad och hur ser man ut när man "ser resultat". Detta är fruktansvärt. Ingenting i livet känns det som jag kan göra med måtta. Jag vet helt enkelt inte vad måtta är för något. Nåja, nu ska jag duscha och sen kanske skriva mina första ord på min rapportanalys...
Hejdå och godnatt